Fyfan vad segt det går! min hjärna hänger inte med, mitt huvud väger just nu för mycket, magen värker, jag har bara lust att spy och jag vill fan bort, bort till mina drömmar. Få leva livet och vara riktigt, ritkigt lycklig för några dagar. Komma bort ifrån verkligheten och från den eländiga stressen över att man alltid ska kunna allt, att behöva tro att man är perfekt, att man ska behöva fokusera, vara koncentrerad men helt seriöst, jag har ingen ork för allt de där. orken tog slut för ett tag sen men jag har kämpat för att hålla minen, för att verka vara intresserad, men det finns ingenting i min kropp som som orkar stå o fighta för ingenting, ingenting. Jag vet att ni vill mitt bästa, men jag vet också att det hade "drabbat" vilken person som helst, bara den hade haft eran plats. men jag lovar, när jag har fått ny kraft, då fan ska jag visa vad jag egentligen går för!

Ny blogg-design, nya tag!

Att folk kan förändras så snabbt, det gör så jävla ont i mitt hjärta. För den biten av mitt hjärta som den personen ägde, ägs inte längre av samma person, den ägs av en annan, en främling, en fiende. Men det är inte de värsta, för den biten kan man ju ge till någon annan. Men att personen inte ens bryr sig, att man inte längre är synlig, att man helt plötsligt blivit osynlig. Det är det som är det värsta.
Och nu har det hänt för många gånger i mitt liv, men det är väl en bit i livet som alla går igenom nån gång. När alla man trodde man stod närmast helt plötsligt blir någon som man knappt känner igen. Men that's life och vad kan man göra åt saken? Jo, ingenting. Nu hoppas jag att ni inte uppfattat det här fel, att man ändrar utseénde har jag verkligen ingenting emot, men när insidan förändras, där går fan gränsen!

---